Utanför där jag bor finns fårhagen, där betar får och långhåriga kor. Men där finns även härliga promenadstråk och små platser att sitta på. I våras byggdes grillstäder som används flitigt och vintertid så är det även pulkabacke.
Vi är ofta ute och går där eller fikar med barnen. Det är underbart att ha naturen så nära tycker jag. Och ännu mer tydligt blev det efter ett besök hos en vän vid Vasaplan igår. Mitt inne i stan med 3 barn i en jättemysig taklägenhet, underbart att sticka ut näsan och se stadshuset och globen på långt håll. En cool känsla...
Men jag insåg då hur lite stadsmänniska jag är, jag vill ha mina fötter på gräsmattan, jag vill ha nära till natur, jag vill sätta mig på altanen och njuta av sommarmorgonen och jag vill gå ut för att plocka blommor och grönsaker som jag själv har sått.
Det är så underbart att kunna släppa ut barnen utan att tänka trafik och stora vägar.
Det är en frihet att öppna fönstret utan att höja rösten för att trafikljud som är utanför (ja hon bodde väldigt inne i smeten)
Helt plötsligt är inte mitt hus så illa som jag tycker ibland, helt plötsligt bor jag ganska rätt till. Men åka tillbaka till min vän kommer jag absolut göra för det var som sagt coolt att se takåsar, stadslivet och närheten till allt.
Kram Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för era fina ord ni lämnar här! /Linda