lördag 23 maj 2015

Peppad att plantera?

Och då kom helgen igen. Listan var lång när vi vaknade i morse. Bilen for iväg till Blomsterlandet och det frossades i alla växter. Vi ska nämligen fylla vårt växthus med massa gott. Tyvärr hittade vi inte allt.
Efter en stund åkte vi vidare till den lokala plantskolan. Och där har dom en avdelning för medelhavsväxter. Gissa om jag gick i spinn då?
Tänk om jag kunde överleva dessa fina växter. Men det går bara inte. Hem igen och så sugen på att plantera. Vad händer då? Jo storm....
Regnet öser ner och jag tappar lusten att stå i kylan och gräva.
När vinden tar i flyttar sig till och med möblerna. Är det verkligen maj undrar jag? 

Kram Linda 

söndag 17 maj 2015

Söndagsregnet

Här har vi tända ljus, kaffet fylls på lite hela tiden och jag hör fnitter från dotterns rum där hon och en kompis roar sig. 
I knät ligger en ny bok igen och det behövs inte många minuter innan jag är insvept i en annans värld.
Lite då och då tittar jag ut på regnet. Allt är blött och det finns ingen möjlighet att vara ute.
Mitt växthus som bara står och väntar på att få fixas till. I morgon åker jag på konferens ett dygn så det får bli senare i veckan, vad jag längtar.
Kram Linda 

torsdag 14 maj 2015

Trädgårdsdag

Det är andra säsongen vi bor här och jag slås fortfarande över hur liten jag känner mig när jag är ute. Vi har otroligt stora och höga träd på tomten. Det var en av anledningarna till att jag hittade hem direkt. 
Titta bara vad små cafestolarns är till vänster. På bilden är kaninbur men efter att vår Pelle dog så vill vi inte ha någon ny och under sommaren ska det rivas.
Grannens vårdträd är lika ståtligt det.  
Vi har nu satt full fräs här hemma. I morgon kommer äntligen mitt nya växthus och det behövs lite förarbete kring det. Odlingslådor är ihopsnickrade och väntar på att få sin plats. Örtträdgården är planerad och vill bara grävas fram. Vi har 30 kvm Ölandssten som bara väntar på att få komma i sin rätta miljö, 
Sedan blir det altanbyggande. Vilken sommar vi har framför oss.
Kram Linda 

söndag 10 maj 2015

En myshelg i stora lass

Det finns ingen gång som jag myser så mycket och tillbringar tid i köket som när mina föräldrar är på besök. Och hur många dagar det än gäller så är det alltid för kort tid.
 Denna gång var det för att fira en snart 14-åring i huset. I morgon blir sonen 14 och vi hade en kväll med bubbel och samtal kring när han föddes. Det var första barnbarnet för dom och första barnet för oss. En stor händelse såklart. 
 Vi hade även en tjejstund på lördagen i Täby. 3 timmar som försvann i ett nafs bland butiker och fika. 3 timmar är kort tid i Täby. Men det räckte för gud vad trötta vi var efter det. Killarna fick hämta 30 kvm ölandssten som vi handlat av en vän. Om 1 vecka kommer mitt växthus som vi beställt. Då blir det fart på tomten här. Vad jag längtar...
Kram Linda

tisdag 5 maj 2015

Om att vara på klassfest efter 25 år

Att träffa gamla klasskompisar efter 25 år är ganska spännande om jag får säga det själv. 
Möta ett gäng 40-åringar som senast var glada 15 åringar då man sågs. Det händer grejjer med varje person då.
Själv tycker jag nog inte att jag förändrats så mycket men ärligt så är det nog inte helt samma Linda som då.
Det jag blev mest glad över är nog att se alla med ett stort leende då vi träffades i kvarterslokalen, det blev inte en tyst minut tror jag. Och så spännande att höra vad alla står idag.
En annan spännande sak var att träffa min bästa killkompis, Martin med stort M, jag har inte sett till honom sedan dagen efter 9,ans skolavslutning eftersom jag åkte med flyttlasset till östra sidan. Att se honom efter 25 år var en hel lycka i sig och nu förstår jag inte hur vi kunde låta det ta så lång tid. Efter antal timmars prat och nästan inte släppa varandra som tog kvällen slut. En av dom varmaste kramarna och sedan var det bara att gå hem.
Hemresan gick och ett sms kom, lika glad som igår, kontakten ska vi försöka hålla. Barnen tyckte jag var lite knäpp tror jag när jag skulle visa kort på alla och berätta om helgen. Själv går jag i ett litet lyckorus. Det är nog den finaste klassen man kan ha haft.
Kram Linda

onsdag 22 april 2015

Lite funderingar om in stil här hemma och att älska våren.

Solen är helt makalöst underbar just nu. Fräknar och kaffe med kudde på trappan är just precis där jag vill vara just nu. Varje dag går jag ut i trädgården bara för att titta på vad som växer. Visst är det underbart?
 Jag har så mycket energi just nu och gör inte annat än att flyttar runt saker, Jag går och längtar efter grönsaker och kunde jag så skulle grillen vara tänd hela tiden.  
 Härom dagen blev jag intervjuad av en tidning och hon frågade om mitt hem och vilken stil jag har här hemma. Ingen aning tänkte jag, jag kan inte sätta en stil på mitt hem mer än att jag har ett hem jag älskar. Jag har inte en renodlad stil utan påverkas mycket av vad jag får för känsla i ett sammanhang. Vissa tillfällen så brinner jag loss när jag ser en bild hos någon och ibland kan jag bli lite trött av att se samma saker hos alla. Hur den lilla artikeln blir är frågan det men jag tror hon förstod mer än mig.
Kram Linda

söndag 19 april 2015

Om att vara med om något vackert

För 3 år sedan visste jag inte att det fanns. Jag såg att många bloggade om det och var bara tvungen att uppleva det. Kungsträdgården, körsbärsblomning mitt inne i Stockholm. Ett hav av rosa skira blommor. Där den ena efter den andra får mig att se en ny nyans och kronblad som har utvecklats olika.
 Lika fascinerad av blommorna så blir jag även det av alla besökare. Tusentals med människor går leendes redan från centralen och pratar om att dom är spända på hur det är just i år. 
 Väl där nere i Kungsträdgården tittar alla upp på trädkronorna och har en ooooo ett åååååå och ett aaaaa på läpparna. Det fotograferas, pussas framför träd och små barn som blir upplyfta för att vara med på en körsbärs-blomma-bild.
 Precis som jag blir nog alla lite mer förälskade och det är en mirakelkänsla över att något så enkelt är så vackert. Alla tusen (tror jag) delar en upplevelse och en liten lycka.
 Jag var där med min familj, båda barnen hade absolut inga problem att åka in och 3,dje året jag och sonen står tillsammans vid ett träd. Han växer må jag säga. Nästan 10 cm längre än mig, det är fint <3 och lika full av kramar.
Kram Linda