söndag 2 augusti 2015

Söndagshäng...

Söndag och jag ligger i soffan, njuter av att vara i livet där jag är. För några år sedan hade jag inte haft möjligheten att göra det. Och det beror såklart på barnen. Dom är så stora att jag inte behöver finnas runt dom hela tiden.

Jag kan sätta mig i min stol och njuta lite istället för att hålla koll. När den tiden var så älskade jag det men nu är nu och jag älskar detta med.
Dom vet vart jag finns, det är bara att ropa eller komma och sätta sig i stolen bredvid.
Jag har dom bästa och finaste barn man kan ha. Och det är en ynnest att få se deras liv och vad dom är.
Igår var vi hos grannen och åt middag. Det är lyx för mig att sätta sig vid fint dukat bord och god mat. Och avsluta kvällen med att gå hem barfota och hitta sonen och mannen på balkongen. Med stjärnkikare och titta på månen.
Bilden är tagen av min son <3

Kram Linda 


torsdag 30 juli 2015

Veckan som varit än så länge...

Det har variat en annorlunda vecka och än är det inte slut. 
Jag kan inte ta in allt här för det skulle bli trist men hör kommer 10-i-topp-hiss-och-diss

*andra p-boten på 3 veckor (japp ni läser rätt. 2000.- som kommer bestridas så in i bängen)

*träningsverk pga möbelflytt (arbetskamraten och jag fick för oss att göra om på kontoret, snyggt blev det och stel blev jag)

*oro för en hund (mina föräldrars hund blev dålig men är på tillfrisknad som tur är)

*ätit slemmig pudding (blev bjuden på chia-pudding, detta måste synas lite djupare, ett tag trodde jag att jag åt snigelägg, blä) 

*insett att sommaren kommer sent eller inte alls (det är kallt och regnigt, om värmen ändå kommer är det lite sent om natten, den lär ändå bli kall känner jag)

*solrosorna är på G (lycka när jag gick till affären och det gula färgen mötte mig, ett kom-i-håg plantera solrosor nästa år)

*Österlenpergolan är på plats (vi kunde inte låta bli att ta hem en idé, men den visar jag senare)
Det var lite svårt att landa här hemma efter resan. Jag saknar det otroligt. Men nu har jag jobbat ett par dagar och ser att det finns en ganska trevlig vardag i detta med. 
Jag älskar mitt hus och ser så fram emot hösten då det ska piffas ännu mer. Jag vill få in lite mer mulli-mull om ni förstår?

Kram Linda 


söndag 26 juli 2015

Österlen del 2, Samma varning som sist :-)

Att vara på Österlen i 1 vecka och vi har alla olika intressen skulle kunna skapa problem. Men än så länge tycker inte jag att det är så. Visst kan det tyckas tråkigt att titta på allt men i stunden verkar ändå alla nöjda.
 Vi tycker om att vara tillsammans. Nära och jag njuter av att ha dom runt mig och jag får vara runt dom. Denna veckan har jag sett flera nya sidor hos mina barn som jag inte sitt förut. Det är coolt tycker jag
 En del av resandet är att vi hittar humor i så mycket, som tuppen fick ett eget litet skratt hos oss. 
 Men saker att prata om, som Ale stenar. Denna häftiga stenformation som står i vind och blåst med en helt makalös utsikt. Tänk vad tråkigt att inte få se tillsammans. Och sedan prata om vad man fick upp för tankar om vad som hänt där.
 Eller vattenfallet, 23 meter allt som allt och så coolt. 
 Tänk att få vara med dom finaste när vi besöker Österlen chokladfabrik. När vi väljer praliner och sedan har smakprovning om vilken som är godast. Jag håller förresten på havtorn fortfarande ;-)
 Eller tänk promenaderna, när tankarna går fritt och jag får höra alla dess historier och funderingar kring livet som snart 11 år och att vara 14 år. Det är spännande det.
 Eller stunden då jag fick tjata mig barnen ur bilen för att få titta på Österlen Örtagård och sedan var det jag som var klar först.
 Men även att få hälsa på våra finaste vänner, där jag och mannen njöt av att samtala i alla nivåer och ämnen. Jag saknar deras hus som vi bott i vid 2 tillfällen. Att få igenom stallet och mötas av solnedgången.
 För att sedan gå hem och inse att min lilla snart är lika lång som mannen. Jag kan inte annat än skratta med hjärtat över hur lycklig jag är att ha denna finaste och underbaraste familj.
 Detta är semester för mig, vår tid tillsammans. Vi behöver inte stora saker, inte utmaningar, inte påkostade resor (även om en utlandsresa ligger nära nu) Det vi behöver är ett köksbord, yatzy och någon som ställer frågan. Vilka ska vara med? 
 Jag tog mig en stund att yoga, det var 1,5 timme bara för mig. Min kropp behövde det och jag njöt av att vara där. Så vackert, så fridfullt, så Österlen så jag vara bara tvungen att åka tillbaka med mannen och visa honom. Nu helt plötsligt kommer vi fixa i källaren och träningsrummet.
Det som jag fick göra själv med mannen var även att åka till butiken Vacker vardag så fin butik och miljö, helt klart värt att lämna dom andra i bilen. Det fanns så mycket vill-ha därifrån och såklart gick jag hem med en påse. Äntligen en ägare till en rejäl mortel...
Japp, undra om du har tröttnat på Österlen nu?
Själv längtar jag tillbaka men inte till resvägen, heeeeelt galet långt. Och den slet hårt på kroppen  när vi åkte hem. Usch vad ont i ryggen jag har....

Kram Linda

lördag 25 juli 2015

Österlen del 1, Varning för många bilder

Vi har haft en helt makalöst underbar vecka, hela familjen nära och tillsammans. Så som jag älskar mer än något annat.

 Vi hamnade på Österlen, och ni som känner mig eller följt mig en längre tid vet att mitt hjärta klappat snabbt vid bara tanken på att få åka dit.
 Ja, här står bloggerskan själv i ett lavendelfält. :-)
 Det som jag älskar mest är kontrasten till vad jag har hemma, färgerna och vidderna, solen och ljuset som blir. allt känns levande.
 Oavsett om det är betor eller böljande sädesväxter så finns det där.

 Morgondimma och eftermiddagssolen fångar mina ögon och jag är bara där.
 Gården vi bodde på var otroligt vacker och frun i huset har verkligen öga för det fina i det enkla.
 Lika vackert är det i diket. 
 Det räcker med ett fönster och jag är fast :-)
 Och dessa slut på vägarna som bara går mot himlen, Ja det är en sida av vad som gör att jag älskar Österlen, den andra sidan är familjen och våra stunder tillsammans. Det kommer i del 2
kram Linda

måndag 20 juli 2015

Ljuset jag älskar

Det är på morgonen när solen visar sig över fälten här på Österlen som jag ler med hela ansiktet. 

Som en slöja ligger ett vitt dis och spricker upp på ett par minuter. Jag vill inte missa det för allt i världen. 

Inte heller när himlen visar sina tecken på att solen vill ge månen en plats.
När solen får en apelsinfärg och ger den sista värmen för dagen. 
Jag älskar alla dessa nyanser som solen ger här nere. Magiskt!
Kram Linda 

söndag 12 juli 2015

sommar, dukning och fika

Solen har effekt, den hinner inte mer än kika fram förrän jag letar sommarinspiration.
Lexington är en självklarhet för mig, alltid något snyggt på gång. vad jag älskar detta med blått och vitt.
 Hemma växer det i mitt träd, trots att det torkade ut när vi var borta ett par dagar. Nu hoppas jag bara att frukten stannar kvar och inte faller av pga av det. Det är något visst med medelhavsväxter, visst är det?
 Jag återkommer till att njuta lite. Senaste veckan har jag tagit mig tid att ta en kaffe och njuta av det. Ofta blir jag lite rastlös av att sitta på caféer men när jag är ensam är det inga problem. 
Som när jag väntade på tågbesök och hade inhandlat en ny bok. 1,5 timme satt jag där och läste, tittade på alla som ska någonstans eller kommit hem.

Kram Linda

onsdag 8 juli 2015

Sommar, besök och livet runt matbordet

Semesterlunket sitter i och jag har som mål i år att göra något bra för mig själv varje dag. Det spelar ingen roll om det är stort eller smått bara jag njuter. Och faktiskt så håller jag hårt på detta.
Igår tex hade vi gamla vänner här vi inte träffat på många år. Det är lustigt att dagisföräldrar kan ha så stor plats en tid och sedan rinna ut i sanden trots att det alltid är trevligt när man möts. Det blev många timmar med prat och skratt....
 Men nu blir det härliga dagar med mina föräldrar och som vanligt är jag helt säker på att det vankas läckerheter från sjö och hav. När vi träffas gör vi alltid det via matbordet. Där är jag uppväxt och inspireras av både min farmor och mamma. Två kvinnor som lagt ner mycket tid i köket. Jag jag står gärna och lagar mat i timmar som ni vet.
 Och såklart smittas det vidare i generationer. Vad är väl bättre än god mat och härligt sällskap.
Men tyvärr försvann solen lika snabbt som den kom så att sitta ute verkar det inte vara tal om, fast vad gör det?
 Kanske finns det bubbel på plats när vi ses också. Även det har blivit en stående regel ;-) 
Hoppas ni har det bra i sommarvädret.
Kram Linda