Ett underbart dygn, Nergårdens Gästhem... Del 1

Jag hade ingen aning om vart vi skulle åka, bara fått en lista på vad vi skulle ha med oss och sedan mötas upp på jobbet få att fara på kick-off kl 12 i torsdags. Visst hade jag tankar på vart vi skulle åka men när bilen stannade ca 1 timme senare tappade jag allt.

 Vi möttes av den mysigaste miljön jag kan tänka och naturen fick oss att bara landa. Det var inte någon hotellkänsla utan mer kom hem till oss och ha det riktigt bra. 

 En av oss (inte jag :-) ) gick ganska fort ner till bryggan och tog en simtur i sjön Sillen. På schemat stod nämligen återhämtning och må bra. Nu är vi inte så många på jobbet så jag och anna satt kav på bryggan och småpratade med en av ägarna som målade insidan på sjöboden som skall bli ett rum och hyra ut.

 Efter det kom Anna med sin Yoga-bag och vi rullade ut mattor mitt på gräset, vinden, sjöns glitter och solen gav en 1 timme yinyoga. Det var magiskt, och hade vi inte slappnat av innan så var vi det efter detta. 

 Direkt efter lade vi oss i bubbelpoolen och såg till att lära känna varandra ännu mer, samtal frågor och mycket skratt i 1,5 timme och såklart ett glas bubbel fanns med. Det är lyx för mig. 

Dessa 2 kvinnor imponerar så stort på mig och jag är så glad att jag får jobba med dessa bubbliga och sprudlande människor. Kvällen slutade på en glasveranda med god mat och och myskläder. 

Detta är en dag jag kommer ta med mig länge, fortsättningen från Nergårdens gästhem blir i nästa inlägg.

Kram Linda

Men jisses vart tog tiden vägen

dagarna går fort nu, riktigt fort. Så snabbt att jag redan tagit fram min kofta och vill krypa in i den på morgonen då det är augusti-fuktigt ute och skolväskan packad för första dagen i skolan igen i morgon.

 Som vanligt känns det skönt med rutinerna som kommer tillbaka men sommaren har även gått så snabbt. Det har gjorts så mycket här hemma med trädgården och alla projekt. mer än det brukar och ändå har vi haft tid att jaga en sötnos på äventyr.

 Firat en 11-åring och njutit av att få umgås massor med henne och bror så mycket under vår ledighet. En ynnest att få vara med dom trots att kompisar tar så stor plats.

 Efter 2 år börjar vi hitta vår stil och känsla i trädgården och vi är nog på gång att lyckas med våra projekt. 

 Kalasdagen var helt underbar under vår 600-års-ek, med vimplar och smyckade muffins. Varmt och sommarkänsla. 

 Nu är jobbet på gång och jag hade samtal med min kollega om hösten så jag fick en inblick i allt som väntar. För mig blir det en intensiv höst och mycket jobb märker jag men jag gillar det. 

Hoppas er augusti startade med rivstart och massa roliga saker precis som här, jag behöver läsa ikapp igen märker jag :-)

Kram linda

När livet känns lite gott...

Jag gillar verkligen när man umgås i all enkelhet. Som när fina vänner bjuder hem oss till sitt mysiga hem, sätter oss i en härlig bar som byggts under våren. Precis vid en pool där barnen snart kommer hoppa i. Och frågar vad vi vill ha att fylla glaset med. Ja det är då man känner sig, avslappnad, lugn och otroligt välkommen.

Att det även serverades bubbel i härliga glas gjorde ingenting faktiskt. Snarare tvärt om, det blev så lyxigt. Så där satt jag och mannen tillsammans med min barndomsvän jag känt i evigheter men med några års uppehåll och nu tillbaka. Minnen, musik, kort och skratt dök upp medans hennes man inte bara stod i baren utan lagade middag.

 Dagen efter tog vi oss en tur till Fjällbacka och Grebbestad. Och där blev min sommar komplett. Jag hade några önskningar denna sommar och nästan alla har uppfyllts trots att jag bara varit ledig i 3 veckor.

 Vi gick där på bryggan och åt en glass, tittade på båtar, myste och försökte fiska krabba vid en vik. Jag är ingen båtmänniska så att jag vill ha en båt men älskar att vara på/vid vatten, gå på bryggor, se alla segelbåtar som ligger i hamn. 

 Men det som är extra lyxigt är när vi går in på smågator och tittar på alla hus som finns där. Jisses vad jag älskar dessa.

 Drömmen vore nog att kanske hyra ett hus en sommar och bara få ströva omkring här. Det vore underbart.

 Kvällen bestod av mer grilla och ännu mer minnen att gå igenom. 2 dagar var vår vistelse och sedan bar det hem igen. Saknar denna goa familj redan och nu hoppas jag att dom snart kan ta sig upp till oss igen.

Hemma fortsätter vi vårt arbete på trädgården, Denna sommaren har gett så mycket inspiration att jag inte kan sluta med nya projekt. 

Kram Linda

Söndagshäng...

Söndag och jag ligger i soffan, njuter av att vara i livet där jag är. För några år sedan hade jag inte haft möjligheten att göra det. Och det beror såklart på barnen. Dom är så stora att jag inte behöver finnas runt dom hela tiden.

Jag kan sätta mig i min stol och njuta lite istället för att hålla koll. När den tiden var så älskade jag det men nu är nu och jag älskar detta med.

Dom vet vart jag finns, det är bara att ropa eller komma och sätta sig i stolen bredvid.

Jag har dom bästa och finaste barn man kan ha. Och det är en ynnest att få se deras liv och vad dom är.

Igår var vi hos grannen och åt middag. Det är lyx för mig att sätta sig vid fint dukat bord och god mat. Och avsluta kvällen med att gå hem barfota och hitta sonen och mannen på balkongen. Med stjärnkikare och titta på månen.

Bilden är tagen av min son <3

Kram Linda 

Veckan som varit än så länge...

Det har variat en annorlunda vecka och än är det inte slut. 

Jag kan inte ta in allt här för det skulle bli trist men hör kommer 10-i-topp-hiss-och-diss

*andra p-boten på 3 veckor (japp ni läser rätt. 2000.- som kommer bestridas så in i bängen)

*träningsverk pga möbelflytt (arbetskamraten och jag fick för oss att göra om på kontoret, snyggt blev det och stel blev jag)

*oro för en hund (mina föräldrars hund blev dålig men är på tillfrisknad som tur är)

*ätit slemmig pudding (blev bjuden på chia-pudding, detta måste synas lite djupare, ett tag trodde jag att jag åt snigelägg, blä) 

*insett att sommaren kommer sent eller inte alls (det är kallt och regnigt, om värmen ändå kommer är det lite sent om natten, den lär ändå bli kall känner jag)

*solrosorna är på G (lycka när jag gick till affären och det gula färgen mötte mig, ett kom-i-håg plantera solrosor nästa år)

*Österlenpergolan är på plats (vi kunde inte låta bli att ta hem en idé, men den visar jag senare)

Det var lite svårt att landa här hemma efter resan. Jag saknar det otroligt. Men nu har jag jobbat ett par dagar och ser att det finns en ganska trevlig vardag i detta med. 

Jag älskar mitt hus och ser så fram emot hösten då det ska piffas ännu mer. Jag vill få in lite mer mulli-mull om ni förstår?

Kram Linda 

Österlen del 2, Samma varning som sist :-)

Att vara på Österlen i 1 vecka och vi har alla olika intressen skulle kunna skapa problem. Men än så länge tycker inte jag att det är så. Visst kan det tyckas tråkigt att titta på allt men i stunden verkar ändå alla nöjda.

 Vi tycker om att vara tillsammans. Nära och jag njuter av att ha dom runt mig och jag får vara runt dom. Denna veckan har jag sett flera nya sidor hos mina barn som jag inte sitt förut. Det är coolt tycker jag

 En del av resandet är att vi hittar humor i så mycket, som tuppen fick ett eget litet skratt hos oss. 

 Men saker att prata om, som Ale stenar. Denna häftiga stenformation som står i vind och blåst med en helt makalös utsikt. Tänk vad tråkigt att inte få se tillsammans. Och sedan prata om vad man fick upp för tankar om vad som hänt där.

 Eller vattenfallet, 23 meter allt som allt och så coolt. 

 Tänk att få vara med dom finaste när vi besöker Österlen chokladfabrik. När vi väljer praliner och sedan har smakprovning om vilken som är godast. Jag håller förresten på havtorn fortfarande ;-)

 Eller tänk promenaderna, när tankarna går fritt och jag får höra alla dess historier och funderingar kring livet som snart 11 år och att vara 14 år. Det är spännande det.

 Eller stunden då jag fick tjata mig barnen ur bilen för att få titta på Österlen Örtagård och sedan var det jag som var klar först.

 Men även att få hälsa på våra finaste vänner, där jag och mannen njöt av att samtala i alla nivåer och ämnen. Jag saknar deras hus som vi bott i vid 2 tillfällen. Att få igenom stallet och mötas av solnedgången.

 För att sedan gå hem och inse att min lilla snart är lika lång som mannen. Jag kan inte annat än skratta med hjärtat över hur lycklig jag är att ha denna finaste och underbaraste familj.

 Detta är semester för mig, vår tid tillsammans. Vi behöver inte stora saker, inte utmaningar, inte påkostade resor (även om en utlandsresa ligger nära nu) Det vi behöver är ett köksbord, yatzy och någon som ställer frågan. Vilka ska vara med? 

 Jag tog mig en stund att yoga, det var 1,5 timme bara för mig. Min kropp behövde det och jag njöt av att vara där. Så vackert, så fridfullt, så Österlen så jag vara bara tvungen att åka tillbaka med mannen och visa honom. Nu helt plötsligt kommer vi fixa i källaren och träningsrummet.

Det som jag fick göra själv med mannen var även att åka till butiken Vacker vardag så fin butik och miljö, helt klart värt att lämna dom andra i bilen. Det fanns så mycket vill-ha därifrån och såklart gick jag hem med en påse. Äntligen en ägare till en rejäl mortel...

Japp, undra om du har tröttnat på Österlen nu?

Själv längtar jag tillbaka men inte till resvägen, heeeeelt galet långt. Och den slet hårt på kroppen  när vi åkte hem. Usch vad ont i ryggen jag har....

Kram Linda

Österlen del 1, Varning för många bilder

Vi har haft en helt makalöst underbar vecka, hela familjen nära och tillsammans. Så som jag älskar mer än något annat.

 Vi hamnade på Österlen, och ni som känner mig eller följt mig en längre tid vet att mitt hjärta klappat snabbt vid bara tanken på att få åka dit.

 Ja, här står bloggerskan själv i ett lavendelfält. :-)

 Det som jag älskar mest är kontrasten till vad jag har hemma, färgerna och vidderna, solen och ljuset som blir. allt känns levande.

 Oavsett om det är betor eller böljande sädesväxter så finns det där.

 Morgondimma och eftermiddagssolen fångar mina ögon och jag är bara där.

 Gården vi bodde på var otroligt vacker och frun i huset har verkligen öga för det fina i det enkla.

 Lika vackert är det i diket. 

 Det räcker med ett fönster och jag är fast :-)

 Och dessa slut på vägarna som bara går mot himlen, Ja det är en sida av vad som gör att jag älskar Österlen, den andra sidan är familjen och våra stunder tillsammans. Det kommer i del 2

kram Linda